Innan ni börjar tro att det här är ett blogginlägg om utomjordingar, ska jag förklara att "främmande kroppar" är sjukvårdsspråk för främmande föremål som hamnat i kroppen, typ som när Madickens lillasyster Lisabet petade in en ärta i näsan. Eller som när Maja envisas med att stoppa in allsköns prylar i nyss nämnda kroppsöppning. Vilket hon gör. Om och om igen. Trots att hon otaliga gånger lyssnat på "Köttbullevisan" med raderna "Du får inte schtoppa köttbüllar i näzan, Markus"! Just köttbullar har hon väl aldrig stoppat in, men pärlor, jordnötter, skumgummi och allsköns annan bråte har hamnat såväl i näsan som i öronen.

Lisa har med tiden blivit jätteduktig på att medelst pincett och ficklampa avlägsna dessa främmande kroppar, men ibland sitter de för långt in och då får man likt Lisabet gå till doktorn. Problemet är bara att Maja, efter alla undersökningar och ingrepp hon genomgått, utvecklat en tämligen stark läkarskräck. Kopplad med en stark fysisk integritetskänsla (och styrka) är det omöjligt för såväl allmänpraktiserande läkare, som specialister inom öron, näsa, hals (ÖNH), att göra något åt det hela.

I veckan var det dags igen. Hennes andning visslade efter att ha haft en främmande kropp i näsan en längre tid. Lisas ansträngningar, liksom vårdcentralens och ÖNH:s, var förgäves. Efter att ha tillbringat halva lördagen på Karolinska sjukhuset i Huddinge, lyckades vi få en operationstid i Danderyds sjukhus på onsdagen. Det fanns nämligen ingen annan råd än att söva Maja för att avlägsna den främmande kroppen. Sagt och gjort, vi åkte dit och jag distraherade Maja tills de lyckats söva henne och sedan fick vi sitta och vänta. 

Döm om vår förvåning när de ingenting hittade i näsan. Trots att det fanns där tidigare, vilket konstaterats på ÖNH på lördagen. Vad det än var måste det ha åkt ner igenom svalget eller ut. Pinsamt. Det hela var dock inte helt bortkastat. De passade på att ta blodprov för att testa henne för allergin jag skrev om i förra månaden. Dessutom var kirurgen så försigkommen att hon kollade Majas öron, som hade en i hårt vax inkapslad pärla i vardera och dessutom en bit grön plast. Vi har ingen aning om hur länge dessa främmande kroppar hade huserat i Majas kropp.

 

// Jan